LifeOrAlone

jag stannar en stund och ser över mitt liv
ja det som en gång betydde någonting
för vad har det blivit vad tog allting vägen
och vart försvann alla som skulle backa i alla lägen
är förvirrad i min själ och jag är desorienterad
över allt vad mitt liv har förlorat och har givit
jag ser in i mig själv och jag känner mig förstörd
för jag hoppades på något men stannade där orörd
ingen brydde sig när jag ropade på hjälp
och det som hände var att jag fick klara mig helt själv
för det är fan svårt att kämpa för nått evigt
och jag skriker som fan men titta vad som blivit
men en gång så var det jag själv som dominera
men jag gråter direkt när jag vid spegeln reflekterar
en vilsen person med sorgen i sina ögon
som en gång var lycklig med just nu är helt dödad
varför, och vem fan bryr sig om mig
när jag inte ens klarar av att gör det själv
river i såren som en gång var små
men har blidat djupa och blödaden hål
risken av att hitta en utväg är just liten
för allt var under kontroll men nu fastna jag i skiten
blockerad i mitt huvud jag står kvar och stampar
och lever på få känslor som mestadels känns falska
skit samma jag pallar inte med det längre
men jag tillägnar ett tack till alla äkta vänner
jag stannar en stund och ser över mitt liv
ja det som en gång betydde någonting
för vad har det blivit vad tog allting vägen
och vart försvann alla som skulle backa i alla lägen
är förvirrad i min själ och jag är desorienterad
över allt vad mitt liv har förlorat och har givit
jag ser in i mig själv och jag känner mig förstörd
för jag hoppades på något men stannade där orörd
ingen brydde sig när jag ropade på hjälp
och det som hände var att jag fick klara mig helt själv
för det är fan svårt att kämpa för nått evigt
och jag skriker som fan men titta vad som blivit
men en gång så var det jag själv som dominera
men jag gråter direkt när jag vid spegeln reflekterar
en vilsen person med sorgen i sina ögon
som en gång var lycklig med just nu är helt dödad
varför, och vem fan bryr sig om mig
när jag inte ens klarar av att gör det själv
river i såren som en gång var små
men har blidat djupa och blödaden hål
risken av att hitta en utväg är just liten
för allt var under kontroll men nu fastna jag i skiten
blockerad i mitt huvud jag står kvar och stampar
och lever på få känslor som mestadels känns falska
skit samma jag pallar inte med det längre
men jag tillägnar ett tack till alla äkta vänner
Kommentarer
Postat av: jenna
Fiiin blogg! :D
Postat av: camilla hollsten
åhh, du är såå fin och din blogg är asbra !
Trackback